Trots lika arbete är löneskillnaderna mellan kvinnor och män märkbara. I regel tjänar kvinnor 89 % av männens månadslön, vilket motsvarar 76 % av årsinkomsten. Detta är något som kan ha en påverkan på privatekonomin i många förhållanden och familjeliv.
Under de senaste 25 åren har löneskillnaderna mellan kvinnor och män minskat med fem procentenheter. Lönegapet som finns däremellan är i många hushåll en avgörande faktor för en stabil inkomst och framtida pension. Löneskillnader är dock inte den enda orsaken till att familjer kämpar med en svajig ekonomi. Deltidsarbeten, ojämnt fördelad föräldraledighet och VAB-dagar kan också leda till en obalanserad privatekonomi.
Deltidsarbete mer vanligt hos kvinnor än män
I synnerhet är deltidsarbeten vanligare bland kvinnor än män. I en undersökning som LO stod bakom framgick att totalt 48 % av alla kvinnor i arbetaryrken hade ett deltidsarbete, medan män i arbetaryrken istället låg på 15 %.
Den huvudsakliga faktorn bakom procentskillnaden grundar sig i att kvinnor i större utsträckning inte lyckats hitta eller få ett arbete som motsvarar en yrkesroll på heltid. En annan faktor är att arbetet kan upplevas som antingen för fysiskt eller psykiskt krävande för att en heltidsposition ska kunna vara möjlig.
Undersökningen visar även på en skillnad i antal deltidsarbetare bland tjänstemän. Där låg kvinnor i tjänstemannayrken på 25 % medan män låg på 10 %. Den främsta orsaken till skillnaden inom tjänstemannayrken är vårdande av barn, så som föräldraledighet och VAB. Något som enligt undersökningen sällan leder till att män i tjänstemannayrken väljer att arbeta deltid.
Fördelat oavlönat arbete kan leda till jämställd ekonomi
För att uppnå en jämställd privatekonomi är en av de viktigaste faktorerna att fördela allt oavlönat arbete. Det innefattar all form av föräldraledighet, VAB och deltidsarbeten. Vid varje nyfött barn har föräldrarna sammanlagt 480 lediga dagar, vilket motsvarar 240 dagar vardera för båda föräldrarna.
Genom att fördela föräldraledigheten rättvist har båda parter möjligheten att själva påverka sin lön och framtida pension. Detta resulterar i sin tur i en mer jämställd inkomst där både mannen och kvinnan har möjlighet att arbeta på heltid och inte tvingas övergå till en deltidsposition.
Dessa riktlinjer gäller även allt annat oavlönat arbete, så som att stanna hemma och vårda sjuka barn eller ta ledigt för att följa med på klassresor, sjukhusbesök och liknande händelser. Att jämnt fördela dessa arbetsuppgifter leder i regel till en mer jämställd ekonomi för båda parter, vilket gynnar hela hushållets ekonomi.
