Hinner Japan före Sverige i lansering av kryptovaluta?
Det är nu cirka ett år sedan som Riksbanken hintade om att centralbanken hade börjat titta på frågan om en statlig kryptovaluta. För cirka en månad sedan presenterade Riksbanken sin första rapport på ämnet. I rapporten konstateras att det är en lång väg att gå tills det att en digital valuta ska kunna införas, men samtidigt beskrivs konceptet i sådan detalj att det verkar som att en lansering inte är särskilt många år borta.
I början av oktober nåddes vi av nyheten att det rör på sig även i Japan. Två av de största bankerna har, med centralbanken Bank of Japans goda minne, lanserat en tidplan för att lansera en egen kryptovaluta.
Lansering inför sommar-OS 2020
År 2020 kommer Tokyo att stå som värd för sommar-OS. Då är det tänkt att valutan ska vara på plats och kunna användas precis på samma sätt som sedlar och mynt i valutan yen. Skälet till lanseringen inför sommar-OS har dock inte så mycket med själva tävlingarna att göra. Det handlar inte främst om att säkra att transaktionerna i Tokyo ska gå extra smidigt under tävlingarna. Syftet är mer att de olympiska spelen ska kunna ge draghjälp vid lanseringen.
Att de två största bankerna i Japan, Mizuho Financial Group och Japan Post Bank, har tagit fram idén beror i mångt och mycket på en önskan om att minska kostnader för kontanthantering. Tvärtom vad man kanske skulle kunna tro är Japan ett land med en mycket hög kontanthantering. Översiktliga beräkningar visar att ungefär 70% av alla transaktioner sker med kontanter. Det är en hög siffra oavsett med vilket land man jämför. Med mindre kontanthantering kan kostnaderna för bankerna minska. Dessutom kan skattebortfallet minska. I tillägg finns en möjlighet att sätta upp hinder för vissa typer av brottslighet.
Enligt planerna kommer den digitala valutan att heta J-Coin. Den kommer att ha en växelkurs 1 mot 1 gentemot yen i form av sedlar och mynt.
Mer om Riksbankens e-krona
Enligt Riksbankens rapport är tanken att en e-krona ska kunna sjösättas inom en tidsperiod på 3-5 år, detta under förutsättning att den teknik som måste finnas kan skapas under den perioden och att de lagändringar som måste till kan ske. Riksbanken preciserar uttryckligen att digitala centralbankspengar är ett nytt område som måste utredas och att e-kronan är en del i arbetet med att utforma framtidens betalningar. Det finns dock frågor som hur det påverkar att låna pengar snabbt så som att ta smslån, eller hur vardagliga transaktioner kan komma att förändras.
I rapporten finns ett antal slutsatser att läsa. De är, något kortfattat, de följande.
- Den svenska e-kronan ska användas som betalningsmedel för mindre belopp. Transaktionerna ska framför allt ske mellan privatpersoner samt mellan privatpersoner och företag.
- E-kronan ska vara ett betalningsmedel tillgängligt för alla under dygnets alla timmar. E-kronan ska kunna lösas in mot sedlar och mynt hos Riksbanken.
- Riksbanken ska vara utgivare av e-kronor och stå som garant för värdet. Växelkursen mot ”vanliga” kronor ska vara 1 till 1.
- Det ska vara möjligt att betala med e-kronor både digitalt via internet och digitalt offline via tekniska hjälpmedel.
- E-kronan ska i utgångspunkt inte kunna ge någon ränta, även om Riksbanken öppnar för att bygga in en funktion i systemet genom vilken e-kronorna kan bli räntebärande.
