Kryptovaluta – internetfluga eller framtidens valuta?

Av: Sven Öster

Uppdaterad: april 30, 2019

Det kan låta hemlighetsfullt i mångas öron – kryptovaluta. Fullt förståeligt, och det är även lite av själva konceptet bakom den här valutan som ökar i popularitet och användarantal för varje dag. Den mest kända varianten av kryptovaluta är Bitcoin, men under senaste åren har även fler andra valutor dykt upp. Men vad är egentligen kryptovaluta och vad är fördelarna och nackdelarna med detta nya betalningsmedel?

Kryptovaluta – första nya betalningsformen på tusentals år?

Vad många kanske inte vet är att det idag finns närmare 750 olika typer av kryptovaluta, varav endast ett fåtal av dessa har uppnått ett marknadsvärde på mer än 10 miljoner dollar. Bitcoin som är den mest kända av dessa har funnits som valuta sedan 2009. Från handel med varor, Kaurisnäckor och ädelmetaller till sedlar och mynt samt virtuella pengar har är vi nu framme i en tidsålder då även virtuella valutor introducerats som betalningsmedel.

Oavsett virtuell valuta så är den gemensamma nämnaren för alla dessa valutor att de är digitala tillgångar som använder sig av kryptering för att säkerställa transaktioner, anonymitet samt förhindra skapandet av ”falska” virtuella pengar. Bitcoin var först ut på marknaden med att vara en decentraliserad valuta, vilket betyder att det helt enkelt inte finns något centralt maktcentrum som styr valutan på samma sätt som riksbanker styr länders valutor. Stater och banker är därmed även förhindrade från att kunna producera mer av valutan och därmed framkalla inflation.

Den påhittade valutan

Vem eller vilka som grundade Bitcoin är inget som är allmänt känt, mer än att valutan skapades av pseudonymen Satoshi Nakamoto år 2009. Konceptet med kryptovaluta är däremot äldre än så, och något som beskrevs redan 1998. Bitcoin blev dock den första ”riktiga” decentraliserade virtuella kryptovalutan. Tanken att en privatperson/personer skapat en helt egen valuta kan i mångas ögon kännas aningen osäkert och tvivelaktigt. Bland annat har den virtuella valutan Onecoin anmälts av Lotteriinspektionen för att vara en form av pyramidspel, och även enligt Finansinspektionen är detta en korrekt bedömning.

Kryptodrottningens egna valuta – Onecoin

Onecoin grundades av den självutnämnda kryptodrottningen Ruja Ignatova, och är i motsats till Bitcoin inte decentraliserat. Det betyder att där Bitcoin har en helt öppen källkod och sköts via s.k. blockkedjor på utspridda nätverk där vem som helst kan följa valutans utveckling och värde. Onecoin däremot sköts via en central server hos företaget, vilket i sin tur innebär att insynen i valutan är omöjlig för andra än behöriga inom företaget Onecoin Ltd.

I fallet med Onecoin är det alltså företaget bakom valutan som styr allt ifrån produktion av nya Onecoins, säkerheten, värdet på valutan och även blockkedjan. Flera länder har utfärdat varningar för handel med Onecoin som kryptovaluta och även i flera fall jämfört det med pyramidspel.

Bitcoin – Uppsatsen som blev till en miljardvaluta

När Bitcoin skapades 2009 var presentation av valutan i form av en nio sidor lång ”uppsats” om Bitcoin. Det kan verka oerhört svårt att förklara något så invecklat som en ny virtuell kryptovaluta på endast nio sidor, men konceptet är i grund och botten simpelt om än med ytterst avancerad kryptografi och teknologi bakom.

Genom ett protokoll i källkoden har upphovsmakaren sett till så att det aldrig kommer finnas mer än 21 miljoner Bitcoins i omlopp. Vartefter som tiden går och nya Bitcoins tillkommer så minskar även takten nya mynt tas fram med. Idag finns 16,2 miljoner Bitcoins i omlopp, vilket är information som vem som helst kan kontrollera när som helst. Runt år 2140 kommer antalet Bitcoins uppnå slutsiffran 21 miljoner mynt. Uppstår nya Bitcoins automatiskt ur tomma intet i cyberrymden?

Guldbrytning i digitalåldern

Nya Bitcoins produceras genom utvinning (”mining” på engelska) och är en analogi till guldbrytning. För att förklara det enkelt så kan man helt enkelt säga att vem som helst kan bli en ”miner” och likt en guldgrävare söka efter Bitcoins. Det görs dock inte i mörka gruvor med hacka och spade, och analogin syftar mer på att utvinningen av Bitcoins inte är oändlig. Likt en guldgruva så sinar tillgången av Bitcoins ju mer man utvinner.

För att utvinna nya Bitcoins så ska en rad avancerade matematiska beräkningar utföras och lösas, vilket sker med datorkraft hos s.k. miners. Vem som helst kan börja utvinna Bitcoins, men ju fler mynt som utvinns desto svårare blir de matematiska beräkningarna som behöver lösas. Mellan tummen och pekfingret så behöver datorkraften kunna behandla flera miljarder uträkningar per sekund. Dock finns det även s.k. collective miners. Detta är precis som det låter, ett kollektiv där du ”lånar ut” din datorkraft för att hjälpa till med utvinningen, och därmed får en del av kakan när ett nytt block av mynt utvinns.

Utvinningen har mer än ett syfte, delvis att bryta fram nya mynt men även att verifiera transaktioner, hålla systemet och loggar synkroniserade samt hålla nätverket säkert. Det är alltså datorkraften hos miners som sköter hela Bitcoin nätverket, vilket är anledningen till att det är decentraliserat och utspritt över hela världen.

Valörer och värde

I början var värdet av en Bitcoin praktiskt taget noll, men hade i februari 2011 stigit till samma värde som en dollar. Därefter har det gått uppåt ordentligt, med kortare svackor på vägen. Idag är en Bitcoin värd nästan 1300 dollar och fortsätter öka i värde. Finns det då några fler valörer när en Bitcoin är värd nästan 1200 kronor?

Det finns flera valörer av Bitcoin. Den minsta valören är Satoshi, döpt efter skaparen och är 0,000 000 01 Bitcoin (BTC). Sedan stiger valörerna utifrån tusendelar, hundradelar och tiondelar av 1 BTC – mikrobitcoin (μBTC), millibitcoin (mBTC) och centibitcoin (cBTC).
Något en del skeptiker har som argument mot Bitcoin är just att valörerna inte är tillräckliga för en bredare marknadsanvändning och framförallt mindre inköp. Då kan det vara värt att tänka på att med dagens värde av Bitcoin så är en μBTC detsamma som ett öre i Sverige, och en μBTC är 100 Satoshi som är den minsta valören. Så valutan i sig klarar utan problem stora värdeändringar utan att valörerna skulle bli otillräckliga.

Abstrakta pengar – fördelar och nackdelar

När vi nu rett ut grunderna med virtuella kryptovalutor, hur använder man då dessa? Det går på många sätt att likna vid andra betalmetoder som exempelvis PayPal. Du har en elektronisk plånbok där du lagrar dina Bitcoins. Detta kan vara antingen lokalt på din dator eller enhet, men det finns även möjlighet att använda lagringstjänster på internet för detta. Med detta finns det givetvis både för och nackdelar också.

I och med att mobilbetaltjänster som exempelvis Apple Pay och Samsung Pay breder ut sig och även till Sverige så ökar också användarvänligheten för kryptovalutor som Bitcoin. Kontaktlösa betalningar erbjuds också på allt fler inköpsställen och idag finns det även ställen där du redan kan betala med Bitcoin.

Plånboken

Informationen i dina Bitcoins är siffror helt enkelt, vilket betyder att om någon kommer åt din digitala plånbok så kan de enkelt kopiera informationen om dina Bitcoins och sedan använda. Tänk på det lite som att spara pengar hemma i madrassen. Det är väldigt säkert och tryggt, så länge ingen bryter sig in hemma hos dig och stjäl dina pengar. På samma sätt är det för många en tryggare känsla att förvara pengar på banken istället.

Spårbarheten både obefintlig och fullständig

En av Bitcoins många styrkor är just anonymiteten för transaktioner som valutan erbjuder. Det går dock med enkelhet att spåra transaktioner då valutan är uppbyggd kring konceptet med blockkedjor. Det innebär att blockkedjan fungerar lite som en loggbok. För varje transaktion så läggs en sifferföljd på i blockkedjan, vilket gör att man alltid kan se antalet transaktioner för ett visst mynt. Däremot så lagras ingen personlig information vilket gör att ett ”borttappat” eller stulet mynt är förlorat för all framtid.

Riskerna med kryptovalutor

Som med all värdefull information på internet så är givetvis även Bitcoin högvilt för hackers, speciellt med tanke på att stulna Bitcoins inte går att spåra. Detta är något som dessvärre drabbat en del människor. Tidigare har några av nättjänsterna som tillhandahåller lagring av Bitcoins blivit hackade, med stora ekonomiska förluster som följd. Flera av dessa har efter attackerna stängt ner sina tjänster, dock har de i stor utsträckning återbetalat sina användare för deras förlorade Bitcoins. Instawallet och Bitfloor är två av dessa där hackers tagit sig in och tömt plånböckerna på Bitcoins och som kort därefter stängde ner sina tjänster.

Inför framtiden

Även om många anser att det finns vissa nackdelar med virtuell kryptovaluta så är nog de flesta överens om att åtminstone Bitcoin är här för att stanna. Idag kan du använda Bitcoin hos flera företag som betalningsmedel både online och i fysiska butiker. Bland de övriga tillgängliga kryptovalutorna är de flesta att anse som rent virtuella ekonomiska medel, oftast med specifik inriktning eller geografiskt användningsområde. Litecoin, Ether, Dash och Ripple är några av de mest använda kryptovalutorna förutom Bitcoin. Utöver dessa hittar du även aningen tvivelaktiga typer av kryptovalutor med namn som exempelvis Potcoin och Titcoin, som är inriktade på precis vad det låter som på namnet. Monero är en annan kryptovaluta som är framtagen för användning på Darknet Market, en marknadsplats på det ”mörka internet” där handel med droger, vapen och sex sker mer eller mindre öppet.

Kommer de virtuella valutorna slå igenom på bred front med alla de positiva och negativa effekter detta för med sig? Eller kommer de olika valutorna krascha och försvinna ett efter ett tills även Bitcoin inte är mer än ett intressant kapitel i internetflugornas historia?