Beskattning av bitcoin-vinster – komplett guide
Nu är det klart – Högsta Förvaltningsdomstolen har beslutat hur bitcoin ska klassificeras skattemässigt och hur handel med bitcoin ska beskattas. Med detta beslut sätter förvaltningsdomstolen stopp för en juridisk debatt som har pågått ända sedan kryptovalutan började bli populär i Sverige.
I den här artikeln belyser vi först lite kort den prövning som Skatterättsnämnden och Högsta Förvaltningsdomstolen har gjort utifrån en begäran om ett förhandsbesked. Du får också en guide till hur beskattning av bitcoin ska ske.
Privatperson begärde förhandsbesked
Alla skattskyldiga i Sverige kan hos Skatteverket begära förhandsbesked om hur beskattning ska ske när det gäller oklara regler. Skatteverket, via Skatterättsnämnden, ska då utreda frågan och lämna ett förhandsbesked. En privatperson i Sverige lämnade in en sådan begäran 2018.
Privatpersonen ville veta hur beskattning av vinst vid försäljning av bitcoin ska beskattas. Han framförde bland annat att han borde få använda ett schablonbelopp för beräkningen eftersom det torde vara omöjligt att beräkna en faktisk anskaffningskostnad för själva tillgången bitcoin.
Fakta: Schablonbelopp & genomsnittsbelopp
Vid försäljning av värdepapper och andra tillgångar som ger vinst ska man i deklarationen ange ett omkostnadsbelopp. Skillnaden mellan omkostnadsbeloppet och försäljningsbeloppet blir det beskattningsbara beloppet.
Det finns två sätt att beräkna omkostnadsbelopp, nämligen schablonmetoden och genomsnittsmetoden. Schablonmetoden innebär att man tar 20% av försäljningspriset som omkostnadsbelopp. Det är ett enkelt sätt att räkna och vid hög avkastning (över 400%) är det också mest förmånligt. Genomsnittsmetoden innebär i stället att alla köp av värdepapper eller andra tillgångar ska adderas och sedan ska totalen divideras på antalet sålda tillgångar.
Skattenämndens bedömning – schablonbelopp eller inte
Skattenämnden började utredningen med att titta på vilken slags tillgång bitcoin kan sägas vara. Alternativen var personlig tillgång, valuta, marknadsnoterad delägarrätt eller ”annan tillgång”. Något egentligt utfall av utredningen presenterade nämnden inte, utan man nöjde sig med att besluta att försäljningen av bitcoin ska beskattas enligt principerna för andra tillgångar.
Resultatet av detta blev att nämnden beslutade att man inte kan använda ett schablonmässigt omkostnadsbelopp. I stället menade man att reglerna om genomsnittsberäkningar ska tillämpas.
Överklagande till Högsta Förvaltningsdomstolen
Privatpersonen, som inte var nöjd med Skatterättsnämndens förhandsbesked, överklagade ärendet till Högsta Förvaltningsdomstolen som då hade att utreda frågan i lite mer detalj.
Det första Högsta Förvaltningsdomstolen började utreda var om bitcoin kan tänkas vara en utländsk valuta eller fungera som delägarrätter.
I bedömningen av om bitcoin är en valuta framför domstolen att bitcoin inte är lagligt betalningsmedel någonstans i världen. Domstolen skriver också att bitcoin inte har någon utgivare, såsom en centralbank (vilket ju är själva idén med kryptovalutor!).
I bedömningen av huruvida bitcoin kan sägas vara delägarrätter eller inte, framför domstolen att valutan inte har någon koppling till något företag eller annan ekonomisk verksamhet. Det gör att beskattningsreglerna kring delägarrätter inte kan användas.
Så långt innehåller domstolens prövning inga direkta överraskningar. Knäckfrågan är om bitcoin kan vara en personlig tillgång för nyttobruk. Domstolen menar att bitcoin inte heller kan sägas vara en sådan tillgång, vilket innebär att schablonbelopp inte kan användas vid beräkningen av skatt.
Beskattning i deklarationen
Högsta Förvaltningsdomstolens besked innebär tyvärr dåliga nyheter för alla som handlar med bitcoin. Det blir helt enkelt ganska besvärligt att redovisa vinster för beskattning. För själva beskattningen finns dock inga svårigheter. Har du gjort en vinst ska du betala 30% i skatt på din vinst, precis som för ränta på ett sparkonto. Har du i stället gjort en förlust kan du dra av den till 70%.
Grunden i beskattningen av handel med bitcoin är följande:
Försäljningspris – Inköpspris (omkostnadsbelopp) = vinst/förlust
Exempel: Du säljer bitcoin för 10 000 kr med ett omkostnadsbelopp på 5000 kr. Du gör då en vinst som ska beskattas med 30% (1500 kr).
Vinst eller förlust vid försäljning av bitcoin ska listas under rubriken K4 – Övriga värdepapper, råvaror, övriga tillgångar (kapitalplaceringar) m.m. Det är det slutliga resultatet för året som ska anges. Lyckligtvis beräknas själva skatten automatiskt.
Hur gör man då om man har sålt exempelvis 0,2 eller 0,7 bitcoin – i Skatteverkets e-tjänst finns ju inte möjlighet att ange decimaler? Försäljning av delar av bitcoin ska meddelas i övriga upplysningar.
Räkna ut omkostnadsbeloppet
Det är beräkningen av omkostnadsbeloppet som ställer till det, och ju fler affärer du gör, desto mer omständlig blir beräkningen. Har du dessutom gjort en vinst på mer än 400% blir uträkningen utifrån genomsnittsmetoden också en ren förlusthistoria.
Med endast ett köp och en försäljning av bitcoin blir uträkningen enkel. Du tar då försäljningsvärdet och subtraherar inköpsvärdet. Många som handlar med bitcoin gör dock hundratals om inte tusentals transaktioner årligen, vilket gör beräkningen av genomsnittsvärdena totalt mycket omständlig.
Mer om bitcoin och beskattning
Skatteverket har förtjänstfullt satt ihop en guide till det mesta som har med bitcoin, deklaration och beskattning att göra. Observera att det inte är helt enkla beräkningar du ska göra och att guiden kanske inte är helt pedagogiskt uppbyggd.
