Här är Riksbankens första ränteprognos för 2020
Riksbanken har lämnat sitt första penningpolitiska besked för det här året och nollräntan förblir som planerat oförändrad. I Riksbankens rapport kan vi ta del av det nuvarande läget och Sveriges inflations- och konjunkturutsikter. Vi djupdyker i den 44 sidor långa rapporten och plockar ut de viktigaste delarna. Hur ser prognosen för framtida räntehöjningar ut?
Fortsatt expansiv penningpolitik
Enligt Riksbankens rapport har tillväxten, både nationellt och internationellt, mattats av. Inte nödvändigtvis till låga nivåer, men till mer normala och balanserade nivåer efter en lång tid av hög ekonomisk tillväxt. Räntan i världen är fortsatt låg och inflationen fortsatt dämpad.
En långsammare tillväxt har även påverkat Sveriges arbetsmarknad som idag är mer dämpad, men sysselsättningsgraden spås hålla en lika hög nivå som i dagens läge.
Riksbanken sänker även prognosen för inflationen från 1,7 till 1,3 procent för 2020, vilket är en bit från målet på 2 procent. Enligt SCB var inflationstakten i Sverige i januari 1,2 procent, vilket är en sänkning från decembers 1,7 procent. Vi ligger alltså i linje med prognosen.
Lägre elpriser är enligt SCB en av orsakerna till sänkningen, något som Riksbanken också lyfter fram som en anledning till att inflationen kommer vara fortsatt dämpad under 2020. Det finns också risker i den globala ekonomin att ta hänsyn till, som det nya coronaviruset.
Riksbanken drar slutsatsen att Sverige behöver en expansiv penningpolitik under en längre tid för att vi ska nå inflationsmålet på 2 procent och bibehålla en balanserad konjunktur. Därför beslutar de att räntan ska lämnas oförändrad på noll procent, nu och framöver.
Prognos för höjning av räntan
Senast Riksbanken ändrade reporäntan var vid det penningpolitiska mötet i december 2019. Då höjdes den från -0,25 procent till 0,00 procent. Även om beslutet om att lämna räntan på noll i februari var väntat, finns det en del som menar att Riksbanken kan komma att sänka räntan till negativ igen under 2020. Så lyder dock inte Riksbankens framtidsprognos.
Den prognos som Riksbanken ger i rapporten är att ”reporäntan kommer vara oförändrad under nästan hela prognosperioden”. Med prognosperioden avses de kommande tre åren, under vilka räntan förväntas stanna på 0 för att sedan höjas till 0,18 procent under 2023.
Det här är en liten förändring från decembers prognos, där höjningen istället förväntades ske under fjärde kvartalet 2022 till 0,13 procent – en förskjutning på ett par månader alltså.
Riksbankens prognos för räntan februari 2020:
| 2019 (kv4) | 2020 (kv1) | 2020 (kv2) | 2021 (kv1) | 2022 (kv1) | 2023 (kv1) |
| −0,25 | 0,00 | 0,00 | 0,00 | 0,00 | 0,18 |
Riksbankens prognos för räntan december 2019:
| 2019 (kv3) | 2019 (kv4) | 2020 (kv1) | 2020 (kv4) | 2021 (kv4) | 2022 (kv4) |
| -0,25 | −0,25 | 0,00 | 0,00 | 0,00 | 0,13 |
Nollräntans vinnare
För dig som bolånetagare eller framtida bostadsägare innebär den här framtidsprognosen att du kan räkna med billiga bolån i minst tre år till. En låg reporänta kommer sannolikt resultera i en fortsatt stark bostadsmarknad med stigande bostadspriser och låga bolåneräntor.
Så länge konjunkturen inte försvagas drastiskt är det här alltså framtiden som vi kan förvänta oss enligt Riksbanken – och bolånetagare och bostadsägare är de stora vinnarna.
Nollräntans förlorare
Så vem är nollräntans förlorare? Det är alla dem som har sina sparpengar på storbankernas sparkonton. Enligt Svenska Dagbladet innebär Riksbankens besked att det inte heller finns några planer på att höja sparräntan. Det innebär att det inte kommer erbjudas någon ränta på minst tre år och det kommer därför inte vara lönsamt att spara på ett vanligt sparkonto.
Tipset är att endast ha sitt buffertspar på ett vanligt konto så att de är lättillgängliga vid behov. Resten bör placeras i fonder eller aktier för att få avkastning på pengarna.
LÄS MER: Är ditt sparande rätt placerat? – Hitta rätt sparform för din ekonomi
